Att bara ha hemmahelg

Denna helg är en hemmahelg. En helg när vi bara är hemma utan att flänga runt om vi inte måste eller vill. Vi försöker ha många såna här helger nu för tiden, and I like it! Fredrik behöver fortsätta med blivande badrummet (det tar sig sa mordbrännarn - och brännsnyggt blir det!), och jag tycker det är skönt att bara gå här hemma och mussla som man vill.

Vi brukar sova länge på helgerna, om vi kan. Vi och vi...barnen vaknar ju som vanligt tidigt (halv åtta!) och då har vi turen att ha vant in fått två barn som inte är skrikhungriga på frukost när de vaknar. De vill helst slappa en jättelång stund framför tv.n innan frukost, vilket passar mammi och pappi perfekt eftersom vi då kan få ett par timmars extra sömn!

Idag gick vi upp vid nio halv tio, och frukosten åt vi vid tio. Sen ringde Simons bästa kompis A och ville leka. Det bestämdes att Simon skulle komma hem till A vid elva, och Simon blev så glad. Fredrik skjutsade dit honom, och på hemvägen tog han sig en tur ner i ett dike och körde fast sig i snön ..... najsigt värre! (Reine var är du med snöpinnarna???) Det stannade några vid vägen och försökte hjälpa honom upp, men vanlig motorkraft kunde inte rå på snön! Ingen telefon hade han så det blev att traska hem till kompisen A:s hus igen för att ringa någon med traktor. Jaja - tur att det gick bra i alla fall och att min kärlek är oskadd.

Tänk så roligt man kan ha på en lördag. Och igen - tur det inte var jag som hade kört i diket för jag hade troligtvis börjat lipa och fått panik..... That´s how I am hörrni  - en lipsill!

När F och barnen var ute och skottade, slappade stannade jag inomhus och tog tag i att börja röja på vårt nya snygga kontor...the Office! Förut hade vi gula, röda och fula pärmar med massa papper i (vad sägs om 5 år gamla elräkningar som man sparat bara för "spänningens" skull). Röda och gula pärmar göre sig icke besvär i mitt nya Office - nej det passar liksom lika illa som Fredrik Reinfeldts nylle i tv-rutan - man vill bara få bort det..... Jag rensade och pysslade! Nu har vi 8 snygga svarta pärmar med etiketter på som är dataskrivna med samma typsnitt och storlek! Jädrans så snyggt det blev på svarta hyllan. Papper har jag dock fortfarande högt och lågt som ska rensas och sorteras in i de 8 pärmarna, och jag får se om jag orkar med det ikväll. Men snyggt blir det. Tror minsann också att jag måste åka till IKEA eftersom jag behöver några svarta förvaringslådor till the Office, och värmeljus var det ju också...för det kan man ju tydligen bara inhandla där! Så det får bli en tur dit någon dag helt enkelt.

Ok - detta inlägg håller inte måttet så jag får avsluta här nu! När man har hemmahelger så här så har man baskemig inte mycket mer att komma med än så här.

Bland Mossa och Tegelsten: Grattis Jenny!

Jag är ju en smygläsare när det gäller bloggar! Alltså jag läser massor bloggar och tycker det är jätteroligt, men jag skriver sällan kommentarer eller "avslöjar" att jag läser ;) Men när Therese lockade med en liten utlottning bland dem som blev följare till hennes blogg, och dessutom lämnade en kommentar vid det fotot som man tyckte bäst om  - så kunde jag ju inte låta bli att avslöja mig! Jag blev hennes följare (inte bara smygföljare) och skrev en liten kommentar på den vackra ljusstaken från Lantlig keramik. Den var så söt och kändes personlig. Inte trodde jag att jag skulle vinna just den!!!! Men det gjorde jag - tack Therese!

Bland Mossa och Tegelsten: Grattis Jenny!: " Grattis Jenny Alfredsson! Du vann denna underbara ljusstaken från Lantlig Keramik "

Om när saker inte riktigt blev som man tänkt

Den som läste föregående inlägg kan backa bandet..... så här blev min alldeles speciella vardagslyxiga dag.....

06.00 - vakna, frysa arslet av sig när man går ur sängen
06.10 - in i varm dusch - vill aldrig gå ur
06.25 - ur varm dusch, frysa arslet av sig lite till - snabbt på med kläder, strunta i sminket, blåsa torrt håret snabbt.
06.30 - Titta ut och inse att man borde gå ut och checka läget på vägen - på med ytterkläder och lysväst och gå ut
06.32 - inse att ficklampa behövs - in å hämta - ut igen....gå grusvägen fram till landsvägen för att konstatera att grusvägen har blåst igen och snövallar på mellan 1 dm till 6 dm på heeela grusvägen. Snacka ihop sig med grannen och bestämma sig för att försöka skotta ut oss.
06.37 - går in till den varma sängen och väcker en sovande sambo som får gå upp ur den varma sängen, frysa arslet av sig lite å gå ut å skotta tamigfan 2 ton snö!
07.50 - Utskottad och tar en chansning och drar iväg vrålåket mot jobbet
07.52 - skrika sig lite förskräckt för sig själv i bilen för att man är livrädd för att köra bil när man inte vet om man kör på en väg eller en åker
08.30 - pustar ut efter en helvetesfärd och kan ta en varm kopp kaffe på jobbet

8.30 - 15.00 - Jobba lite lagom...

15.00 - bestämma sig att fullfölja planen om att handla mat efter jobbet  - drar till Ica Maxi! Smart
16.30 - Släpat en full kundvagn med kassar baklänges igenom snön på Icas parkering så man blivit helt svettig - lyckades nästan välta hela vagnen vid ett tillfälle när skiten fastnade i en snödriva...det hade ju varit tjusigt kan jag lova...troligtvis hade jag börjat gråta hysteriskt...glad att det inte hände...
16.40 - påbörjar helvetesresa hemåt - nu i mörker eftersom jag tyckte det var en bra idé att handla istället för att åka hem medans det var ljust ute....
17.00 - Skrika sig lite smått helt hysterisk för sig själv i bilen när man kommer på vår landsväg (ute på landet där vi redan konstaterat att det inte finns snöpinnar eller gatubelysning..nähä sån lyx har vi icke) - eftersom vägarna blåst igen ytterligare och man skulle kunna säga att åker och väg nu hade flyttat ihop och bilvit sambos och helt oskiljaktiga!!!!
17.15 - sladdar in på vår, nu obefintliga, lilla grusväg och slidear fram och snajsar in på vår parkering med ett "BOFF" ungefär som om jag parkerade mot en vägg av snö...HEMMA! (och troligtvis fastkörd men det lilla problemet orkar jag fan inte bry mig om nu).

DÄR HAR NI MIN VARDAGSLYXIGA DAG!!!!! Vassego!

Vardagslyx i småbarnsvärlden

Imorgon är en alldeles speciell dag. Det är nämligen stängningsdag för barnen. Ingen skola, ingen förskola, inget fritids. Härligt för barnen, de ska vara hemma med pappa. Men eftersom F behöver fortsätta kakla badrum så har mormor kallats in för hjälp med att underhålla barnen. Om mormor tar sig hit det vill säga - beror på det förbaskade vädret faktiskt.

Förutom att barnen och F är lediga imorgon och ska ha en mysig dag tillsammans, så är det även en helt otroligt speciell dag för mammi! Vad? Jo - jag ska gå upp helt själv på morgonen, inga barn som behöver väckas ur sin dvala. Inga trötta ögon som inte orkar ta på sig kläder, inga ryggsäckar som ska packas, inga funderingar på huruvida det finns extrakläder i skåpet på förskolan, inget tjat om tandborstning, inga barn som ska dras ut i kylan klockan 7 på morgonen, och inget jäkt för att inte missa fritidsfrukosten. Även om jag har underbara barn som är helt fantastiskt duktiga på morgonen (också), så är ju detta trist på morgonen!

Nåväl JAG behöver ju lik förbaskat dra mig upp i tid imorgon, vilket jag inte alls är förtjust i. Men sen är det bara jag, och jag kan göra mig iordning själv och bestämma när jag ska åka till jobbet, jag kan bestämma vilken musik jag vill spela i bilen och hur högt den ska spelas, jag behöver inte gå ur den varma bilen förrän jag är på plats på jobbet. När jag väl är på jobbet kan jag jobba och behöver inte tänka på att passa tider för hämtning av barn, jag ska åka och handla lite, kika lite. Sen åker jag hem och träffar min familj som är utvilade och glada (förhoppningsvis) och har saknat mig!

DET är vardagslyxigt för mig i mitt helt vanliga småbarnsliv! Underbart.

När blev jag sån?

När hände det? När blev jag en sån som ringer och klagar på sånt jag stör mig på? Har jag alltid varit sån, eller är det för att jag fyllt 30?

Idag gjorde jag det i alla fall, ringde för att "klaga" på att vi inte fått upp snöpinnar på vår landsväg. Nu har vi ju en sju**es massa snö (mina mått räknat) och när man är ute och kör bil är det himla kul varje gång man kan konstatera att man är framme vid sitt mål. Bitvis av vägen har man nämligen inte en fucking aning om vart man befinner sig i förhållande till diket - spännande värre.

Så nu tog jag tag i det och ringde. Vart ringer man? Vem är det egentligen som har ansvaret för just snöpinnarna? Ni vet de där oreangea reflexpinnarna som borde vara istuckna i vägkanten innan snön kommer. Jag ringde gatuenheten på kommunen (vuxenpoints där), och fick veta att nähää då det har inte viii ansvar för - utan Vägverket. Eller ja, nu finns ju inte Vägverket kvar utan nu är det ju Trafikverket blev jag upplyst om. Ring dit - sa hon och så fick jag ett telefonnummer till det företaget som tydligen är entreprenör (heter det så?) för just snöpinnarna.

Sagt och gjort, jag ringde. Fick svar av en Reine - som uppenbarligen stod utomhus och jobbade så tårna blev blå, för jag hörde hur det tjöt av kalla vindar runt honom. Redan där fick jag ågren...jag kan ju inte skälla på Reine stackaren - som är ute och fryser och jobbar. Så jag frågade snällt "Ja, hej jag heter Jenny...jo jag bor på Vänersnäs och jaa eehhh, jag bara undrar om du vet hur det är tänkt med snöpinnar längs med vägarna här ute...för det är en del problem att ta sig fram och hålla koll på vart man är!"

Vad ger ni mig för den "utskällningen" som jag hade planerat? Hahaha! Jävla mes-Jenny! Men men ...snällhet, blyghet och tjejighet lönar sig tydligen för Reine blev väldigt len i rösten och förklarade lugnt och sansat (trots att han uppenbarligen står mitt i smeten av snöhelvetet) att han visst förstår de problem vi har och säger att deras maskiner har krånglat så de har blivit ett par veckor sena med jobbet. Men inom två veckor, och troligtvis redan under nästa vecka, kommer snöpinnarna att vara på plats på Vänersnäs. Nåja tänker jag - att pinnarna kommer nästa vecka hjälper ju inte den stackaren som satt stenhårt fast i ett dike när jag körde hem från jobbet idag.....men han kommer troligtvis inte köra i diket om ett par veckor igen för då har vi snöpinnar! Man får helt enkelt vara nöjd för det lilla.

Nästan så jag skulle vilja skicka blommor till Reine för hans vänlighet i telefon (det var säkert inte första "klagosamtalet" han haft idag)! Nu hoppas jag bara att Reine håller vad han lovar - för nästa gång är jag kanske  inte lika snäll som jag var idag!

Och så får jag väl åndå ge med mig lite angående snön. Ok - det är väl lite mysigt ändå. Om jag hade sluppit tvånget att ta mig ut på vägarna varje dag. Men men - nu ska jag dra på mig termostället och gå ut och skotta och åka pulka med barnen en stund.

Peace

Premiär!

Nu sätter jag igång. Jag börjar blogga, jag gör det bara! Jag är ju en sån som smygläser allas mångas bloggar och jämt tänker att jag borde prova själv. Men vem skulle vilja läsa vad jag skriver? Varför gör man det - alltså låter andra läsa sina tankar och funderingar? Jag börjar därför med att hålla bloggen hemlig och så får jag se om jag tycker att någon annan ska få läsa så småningom.

Ingen ska tro att detta kommer vara en sån där blogg med en massa foton i där jag visar vad jag och familjen pysslar med. Nixpix inte en massa foton här inte ... sånt har vi inte tid med, eller kunskap om menar jag (är helt kass på bildredigering och sånt tjafs). Här blir det bara en massa text som jag hoppas kunna ge så mycket att bilder vore överflödigt. Har vi tur kanske det slinker in nån bild här och var.

Just nu snöar det ute, och har gjort så sen inatt. Det har kommit ca 1 dm snö, och jag lider! Jajaja det är roligt för barnen som kan åka pulka och det är så fint när det är vitt ute och jaddajadda.... 

J A G  L I D E R! Punkt!

Mitt premiärinlägg blev kort och väldigt lamt, men jag är ju nybörjare!